YOURICA

Det är väl dags att säga god natt?

Hej blogg, jag ska snart gå och lägga mig, sitter ute och röker en sista cigg innan. Jag vill inte gå och sova egentligen, jag vill inte att det ska bli morgon. Jag har sådan ångest just nu så jag knappt vet vart jag ska ta vägen. Men bland människor omkring mig så försöker jag dölja det, jag ska sluta visa utåt att jag är ledsen, fast om de läser min blogg så får de ju veta det i alla fall.

Jag saknar att ha närhet just nu, jag skulle verkligen behöva få en kram, så på ett sätt längtar jag tills imorgon i alla fall. Då ska jag krama Emely så mycket jag bara kan och jag tänker inte släppa taget förrän hon ska åka hem. Jag behöver verkligen kärlek nu, bara få känna och höra att någon bryr sig om mig. Jag vet att de finns dem som gör det. Men just nu skulle jag behöva få höra det 10gånger om från alla.

Jag vill bara spy.
Ciao

En kväll på soffan

Hej blogg, jag ligger i soffan och glor runt på internet och lite på tv. Jag har inte gjort någonting idag eller ska jag säga igår eftersom klockan är över 12, förutom att gå till Ica och köpa chips, jag ska bli tjock igen, hur det nu ska gå till. Mina matvanor har blivit dåliga igen och kanske äter ett mål om dagen och sen är det bara kaffe. Jag känner mig inte hungrig men det där kommer och går. Vissa dagar äter jag 10gånger om dagen och ibland bara 1 så det borde ju jämna ut sig tycker man.

Jag är trött men ändå inte, jag kommer säkert inte kunna somna i natt heller. Jag önskar att du var här nu babe, då hade du kunnat hålla om mig och pillat med mitt hår tills jag somnade. Jag hade kunnat få krypa upp i din famn och fått känna mig älskad och omtyckt som bara du kan få mig att känna. Jag önskar att jag hade bil och körkort då hade jag åkt till dig nu bara för att få ge dig en kram.

Ne, nu ska jag rycka upp mig.
Ciao

måndagen den 31 augusti 2009

Hej bloggen, jag har nyss vaknat och sitter här och dricker mitt kaffe. Emely sov här i natt också för hon ville inte åka hem själv så sent och ingen kunde komma och möta henne. Igår färgade vi håret och ja, jag är inte så duktig på det så hon kommer snart få färga det igen, medans mitt hår missades inte en enda fläck.

Men så är det väl när man har en flickvän som utbildar sig till frisör? Sist jag var hos frisören var jag 13år och efter det klippte jag alltid mitt hår själv tills jag träffade Emely. Och jag vill inte påstå att mitt hår var speciellt fint när jag klippte mig själv, men ja, det var i alla fall inte så hemskt. Men nu får jag alltid bli klippt även om jag själv inte tycker att jag behöver det, haha.

Imorgon ska jag vara hundvakt åt Alfons och Milla, jag måste gå upp vid 6 och vara hemma hos Emely vid halv 8, men det ska nog inte vara några problem. Det känns som att jag och Emely kommer att träffas mycket den här veckan också. Och då kanske ni tänker, jaha vad är det för fel med det då? Svaret är att, visst är det inget fel, men det är såhär.

Emely är en person som tycker om att vara ensam och behöver få vara det ganska ofta, medans jag är en person som behöver få vara med någon hela tiden . Och det är därför jag alltid tackar henne att hon tar sig extra tid att vara med mig, fastän jag vet att hon kanske hellre hade åkt hem och fått vara ensam en stund. Jag vet att det är en självklarhet att man ställer upp för den man älskar och det är så det är här också. Jag älskar Emely, och vill bara säga tack, du är den som verkligen hjälper mig igenom det här.

Jag hade aldrig varit kär förut, tills jag träffade dig. Du tog mitt hjärta med storm och visade mig vad kärlek var. Det som egentligen värmer mest för mig, är att vi vart tillsammans innan jag opererade mig och det visade att du verkligen älskade mig för den jag var och för hur jag såg ut, inte för den jag blev och hur jag ser ut idag.

All min kärlek till dig gumman, utan dig vore jag ingenting.
Ciao

Buhu, jag känner mig ensam.

Hej, jag känner mig lite småensam, jag kan inte ens komma på någon som jag kan ringa och natt-terrorisera som jag alltid brukar göra. Jag ringer oftast någon när jag ska gå ut och röka eller verkligen inte har något alls att göra, men nu kan jag inte komma på någon som är vaken eller har tid att prata.

Någon där ute som också känner sig lite ensam om nätterna och vill prata?
Ciao