GASTRIC BYPASS

Det är onsdagen den 9 september 2009

Hej blogg, jag är dålig på att uppdatera just nu, men jag känner mig inte ens på humör för att skriva av mig. Jag är bara surig hela tiden just nu känns det som och då kan jag lika bra inte skriva något alls. Men nu skriver jag i alla fall. Jag fick för mig att riskettan var idag men det var det ju självfallet inte, typiskt. Jag hade i alla fall tur att jag kollade upp det och inte gick hemifrån och stod där som ett fån.

Imorgon ska jag på 2årskontroll efter operationen. Jag ska träffa en läkare, dietist, sjukgymnast, psykolog, göra en Bergmanbelastning och få en blodtryckmanschett som jag ska ha på mig i 24timmar.

Bergmanbelastning: Belastningen startar med att de tar prover var 5min i 15min, sedan doseras en sockerlösning in i kanylerna (två stycken, en i båda armvecken) samtidigt i en minut. Efter sockerlösningen har doserats, så kommer de ta prover varje minut ur kanylerna och i slutet var 20de min. De ska se hur mitt insulin bryter ner sockret i kroppen. 20 min efter att ha doserat sockerlösningen så kommer jag få Actrapid, ett snabbverkande insulin.

Blodtrycksmanschett: Blodtrycksmätare som sitter runt armen och är kopplad till en ”dosa” som under 24min mäter blodtrycket med jämna mellanrum.

Jag får inte heller äta eller dricka från klockan 00.00 inatt eftersom proverna är fastaprover, så jag får väl passa nu medans jag kan. Om jag ska vara helt ärlig så har jag faktiskt ingen lust att gå dit, jag har inget emot sjukhus på det sättet, men det känns verkligen som om jag har spenderat halva mitt liv där.

Men nu ska jag gå och äta någonting.
Ciao


B12

Det är onsdag idag.

Hej, jag sitter här och glor på tv och har nyss tagit mina tabletter. Efter min operation fick jag lite tabletter som jag måste ta varje dag resten av mitt liv. Eftersom att min magsäck är krympt så tar den inte upp lika mycket av ämnen som b12 och kalcium som man kan få ifrån t.ex. kött och mjölk och då får jag äta tabletter som ersätter den mängden som jag missar.

Jag hittade en serie eller ja? Vad det nu heter, som någon hade klippt ut ur tidningen och gav till mig, just för att den passar så bra på mig. Dock minns jag inte vem det var som gav den till mig. Jag är verkligen lättskrämd och skrämmer oftast upp mig själv mer än vad jag skrämmer andra. Det är bara att fråga de jag umgås med hur jag är när jag har sätt på skräckfilm, jag går inte någonstans själv och jag har inga lampor släckta.

Dags att göra någonting annat en stund.
Ciao

 


RSS 2.0