VILA I FRID
Home, not sweet home, just home.
Nu är jag hemma igen efter att ha spenderat helgen på Emelies landställe i Kungsör. Jag borde egentligen gå och lägga mig, men jag kunde inte somna fastän jag är jätte trött. Jag har huvudvärk också och det gör väl saken inte bättre. Imorgon ska vi vara i Fredrika barackerna, jag tror att det var någon Akta övning med polisen. Men jag minns faktiskt inte.
Mösspåtagningen var egentligen helt onödig, vi åkte ner till Rudan och var där med klassen kanske tjugo minuter, dessutom var det ruggigt kallt ute, solen lurades med att vara framme och stråla fastän vinden blåste kallt.
Jag är ledsen, jag har varit det sen torsdags, jag har bara inte velat förstöra stämningen. Men det brast i bilen på väg tillbaka hem, jag kunde inte låta bli att tänka på dig, jag kunde inte hålla tillbaka tårarna.
För er som inte vet, dog min sjuttonåriga kusin förra året den första maj. Hon blandade medicin med alkohol tror läkarna, vilket iallafall slutade i hjärtstillestånd. Hon hade gått igenom så mycket i livet, så otroligt mycket tråkiga saker. Hon hade börjat se ljusare på livet.
Vi träffades inte så ofta eftersom hon bodde i Skellefteå och jag i Stockholm, men de få gångerna vi träffades hade vi alltid roligt. Jag minns när vi var små, när jag bodde på pappas gård, vi brukade låtsas att vi var tiggarbarn och satt ute med en liten plåtburk och tiggde pengar, vi sotade ansiktena och kläderna för de skulle se lite mer trovärdigt ut, vad ska man säga? Vi var trots allt små.
Hennes liv hade börjat klarnat upp, hon skulle flytta till Stockholm med sin vän och börja om att leva på nytt. Men det blev aldrig så, idag finns hon inte här hos oss. Jag kommer aldrig få chansen att krama om min kusin och slå henne på axeln och säga att hon är knasig. Jag kommer aldrig få se henne skratta eller le igen, men man får leva på minnena man har kvar.
Leonard Cohen - halleluja spelades på hennes begravning, det är samma låt som jag för länge sen bestämde att jag skulle ha när jag dog. Jag minns hur ögonen sved efter det.
Jag saknar dig, jag älskar dig och jag kommer alltid minnas dig. Idag, Imorgon och förevigt.
Ciao
