YOURICA

Dagen som inte fick komma.

Inga Sloger
1937/12/04 - 2009/08/23

Hej bloggen, jag är ledsen idag, min kära mormor Inga har gått bort nu. Jag vet inte vad jag ska säga eller göra, det enda jag kan göra är att gråta ut. Någon som vill låna ut en axel jag kan gråta mot? Det här var inte oväntat eftersom hon länge har varit dålig, men ändå sitter jag här och gråter som ett litet barn. Jag måste tänka på att du har det så mycket bättre nu, nu slipper du lida. Men jag kan fortfarande inte mer än önska att du skulle ha blivit frisk istället.

Jag hade chansen att träffa dig en sista gång, men jag tog den inte. Jag hatar mig själv. Mamma frågade i fredags om jag skulle följa med till sjukhuset, men jag visste inte om jag skulle hinna eftersom jag skulle träffa Kim. Jag borde ha tagit mig tid och gått till dig istället. Mamma sa att du var i så dåligt skick att du förmodligen inte visste om att hon var där, men jag hade velat träffa dig en gång till innan du lämnade oss, jag trodde du skulle bli bättre igen, men jag hade fel.

Du var inte min biologiska mormor, men jag älskade/älskar dig som om du vore det, du har alltid brytt dig om mig, du har alltid kommit ihåg att hälsa på eller säga grattis, vilket inte min biologiska mormor gjorde. Hon brydde sig ett tag om mig när jag var mindre, men jag har aldrig sätt henne som min mormor som jag gjorde med dig. Du hade inga egna barnbarn och jag hade ingen egen mormor, en sann "kan du vissla Johanna" historia.

Du kommer förevigt finnas med mig i mitt hjärta och i mina tankar, och jag hoppas att vi ses igen.
Ciao